"I´m a political man, and a practice what I´ll be"

Så lyder en rad i sången "Politician" av Jack Bruce i Cream. En annan "An other day get in to my big black car". Stora svarta bil ja, politikerna hade det bra redan på 1960-talet. Även i England. Idag har de dock förökat sej likt amöbor eller virus. En tillsatt tjänsteman/politiker tenderar enligt C N Parkinsson (Parkinssons Lag ) att generera ännu fler politiker i en allt accelererande takt.

I Sverige vet Du väl som arbetande medlem av folket och skattebetalare även om Du i normalfallet än sann representant för både statskyrka och den statsbärande statsmakten (=SAP), att flertalet människor som arbetat politiskt sedan 1900-talets början fram till någonstans under 1980-talet har jobbat på fritid utan lön.

Det sedan hände var att SAP bredde ut sej med sina supportörer över inte bara statsapparaten, utan även landsting och kommuner. Övriga partierna hade inget val, utan tvingades, för sin överlevnad, haka på.

I min nuvarande hemkommun har vi exempelvis, i dagsläget, c:a 5 personer, anställda mer eller mindre på heltid som s k kommunal- och oppositionsråd. Den "politiska hydran" brer ut sej mer och mer för varje mandatperiod. Stockholm är naturligtvis avgjort värst. Statsdelsnämnder och annat otyg konsumerar mer och mer av de stackars små skattebetalarnas pengar.

Det förstår Du väl att inte jag som är en sån välvillig samhällsmedborgare vill vara med och knycka dina och andras surt förvärvade slantar. Pengarna till politiska partier erhålls genom enskilda bidrag, lotterier och partistöd. Partistöd får man inte förrän, man etablerats som politiskt parti och suttit minst en mandatperiod, i Sveriges riksdag. Junilistan däremot har hittills endast representation i EU-parlamentet.

Det gäller alltså att hålla isär begreppen. Men det är klar att på sikt kan det kanske trilla ned någon liten allmosa på lilla mej åxå.

/brw